Gift dig med mig, nu!

Hoppas att du gillar Italien för det är temat för min blogg den här helgen.

Tänk dig att du just ska delta som publik, tävlande eller annan deltagare i ett tv-program vars innehåll kan liknas vid ”Jeopardy”, ”Vem vill bli miljonär”, ”Efter tio”, ”Debatt” eller ”Kvällsöppet med Ekdal” men som inte är direktsänt. I sällskap av andra meddeltagare har du väntat en stund i ett fikarum och nu leds du mot studion av den redaktionsmedarbetare som är utsedd att visa dig till din plats. Mitt i en lång korridor blir det plötsligt mörkt. Redaktionsmedarbetaren förklarar att ni närmar er portarna till inspelningsstudion och att den minst sagt dämpade belysningen är nödvändig för att inte störa inspelningen. Studiomedarbetaren säger åt dig att vänta utanför studioportarna på egen hand en stund medan han springer och kollar upp en sak i kontrollrummet. Det är så mörkt att du ser honom som en skugga. Efter två steg är han som uppslukad av mörkret. Bara hans hastande steg hörs. Du vet inte hur länge du väntar. Tio minuter? En halvtimme?

Plötsligt öppnas dörrarna. Ljuset bländar så att du inte ser någonting. Har de en rökmaskin i gång också? Applåderna dånar så att du nästan inte hör kvinnorösten säga att du är med i direktsändning och ska kliva fram. För det är väl dig de menar? Nej, det måste vara ett misstag. De har säkert någon kändis bakom någon annan dörr och det är han eller hon som ska kliva fram. Vem skulle applådera sådär åt dig? Men kvinnorösten fortsätter uppmana dig att kliva fram. Tvekande tar du några famlande steg mot ljuset. Plötsligt tystnar applåderna och strålkastarna som riktats mot dig slocknar men du hinner nästan inte tänka att rösten inte riktat sig till dig. Att det visst var någon celebritet som var menad att göra entré. För genast tänds en ny strålkastare. Riktad mot någon som ser ut att komma direkt från sitt eget bröllop.
”Älskling!” säger rösten. Då ser du att du känner igen personen. Från grundskolan? Eller var det gymnasiet, kanske? Eller ostdisken på Ica?

”Jag älskar dig innerligt. Du är det bästa som hänt mig och jag vill dela resten av mitt liv med dig. Gift dig med mig, nu! Jag älskar dig så mycket!”

Nu upptäcker du att en mängd strålkastare riktas mot dig. Kvinnorösten som uppmanat vem-det-nu-var att stiga fram visar sig tillhöra en av de mest kända kvinnliga programledarna när hon också nu lyses upp av rampljuset. Hon pratar en stund men bara de sista meningarna fastnar. ”Nn har gjort sig denna möda med att klä upp sig bara för din skull och vill nu gifta sig med dig! Nu kommer vår studioman att leda dig till betänkerummet där du får ringa till någon, vem du vill, och rådgöra. Vår präst är här. Sen får vi höra vad ditt svar blir. Är inte Nn underbart fin? Titta! Vi ses om en stund! Vilket vackert par! Ciao!” Studiomannen tar dig under armen och leder dig in i den mörka korridoren igen. Bakom dig rungar applåderna.

”Det har blivit något fel. Jag skulle vara med i ett annat program.” Förklarar du med blossande kinder.

”Nej, hörde du inte Antonella förklara? Det där sa vi bara för att locka hit dig. Överraskningsmomentet är bra tv, du vet!”

”Men jag vet inte ens vem den där tjejen är! Jag känner igen henne men jag känner henne inte!”

”Det är ditt problem, vännen. Sätt dig här så ropar någon i högtalarna när du ska ringa.”

Total skräck. Det här händer flera personer, varje vecka, varje säsong som ”Sposami adesso” sänds i italiensk television. Sposami adesso betyder gift dig med mig nu. Och precis så här går programmet till. Ibland blir den ditlurade deltagaren extatiskt lycklig över giftermål och allt. Men ofta faller det inte så väl ut. Stalkersituationen som jag beskrev i min ”Stranamore”-blogg har inträffat. Med råge. Den ditlurade killen hastade i väg från studion skrikandes och svärandes om hur han skulle stämma kanalen och tjejen som stod riggad i brudklänning som förföljt honom i flera år.

En annan gång när det var en tjej som stod för frieriet kunde man se i killens ansikte han inte riktigt ville gifta sig. I betänkerummet ringde han till mamma.

”Hej mamma! Jag är på tv och Claudia vill gifta sig med mig. Vad tycker du att jag ska svara? Det känns inte riktigt rätt att göra det på det här sättet. Och nog är det lite tidigt efter tre månader?”

”Var är du, sa du?” svarade modern.

”Jag är med i tv i ett program som heter ”Sposami adesso”. Men strunta i det nu. Jag har begränsad tid att ringa så vad ska jag göra? Jag tror inte…”

”Är du med i tv? Inte kan du väl tveka. Jag känner ju Claudias mamma, ja hela familjen. Vi tycker om Claudia. Vi står bakom.”

”Men mamma…”

”Du kommer aldrig att hitta någon så bra som Claudia! Vilken odugling till son man har. Om du inte gifter dig med henne så…” Pip, pip, pip så bröts samtalet.

Den här killen hade tur. Ofta blir den som blir uppringd så överraskad och chockad att hela samtalet går åt till att reda ut vad den som blir friad till gör i tv, hur han/hon hamnat där, vem som friar och så vidare att samtalet bryts innan de kommer fram till själva rådfrågningen. Efter att ha hört sin mors åsikt kallades han tillbaka in i studion för att lämna sitt svar. Med svettdroppar i pannan, panik i blicken, skruvande på sig sa han att det inte var så här han hade tänkt sig det hela.

”Jag älskar dig, men kan vi inte vänta och göra det här på rätt sätt?”

Publiken buar sin avsky. Programledaren berättar om hur länge den unga kvinnan förberett sig och hur mycket hon älskar honom.

”Och du hörde ju vad mamma sa… Om du nu menar vad du säger om att du älskar Claudia så finns det väl ingen anledning att vänta. Älskar du Claudia? Eller vad är du för någon egentligen? Är du kär i henne?”

Han sa ja till slut. Och lät sig vigas med Claudia. I direktsändning. Publiken var nöjd.

En annan kille i en liknande situation försökte motivera sitt nej med att han behövde prata med sin flickvän i enrum först. Det fick han inte. Flickvännen och programledaren trugade och övertalade. ”Berätta här och nu. Vi har inga hemligheter för varandra. Du älskar väl din flickvän. Eller?”

Till slut gav han upp. ”Jag vill gifta mig med dig men du måste få veta att jag inte kan få barn.”

Total tystnad i studion. Alla hämtade andan. Det slutade med att han blev utskälld för att inte ha berättat från början och tjejen ville plötsligt inte gifta sig med honom längre.

En kvinna i 30-årsåldern som verkligen ville gifta sig fick höra av sin pappa att han skulle förskjuta henne och göra henne arvlös om hon befattade sig vidare med sin friare. Hon sa nej. Till friaren alltså.

En kille som blivit friad till bekände att han redan var gift och hade fem barn. Två med sin fru och tre med tre andra kvinnor.

Ett program fyllt med överraskningar. Kanske en idé för Peter Settmans Baluba?