Grundskolenämnden ett dåligt föredöme för eleverna i grundskolan!

Under årets femte månad, när nästan halva 2007 passerat, presenterar majoriteten i Värmdö sin detaljbudget för 2007 för grundskolenämnden. Vägen dit har varit minst sagt märklig.

2007-01-30 beslutade majoriteten i grundskolenämnden att frysa skolpengen. Enligt den föreslagna detaljbudgeten 2007 ska skolpengen följaktligen inte räknas upp. Visserligen ska ett överskott i detaljbudgeten användas till ”strukturella åtgärder i grundskolan”. Men skolpengen räknas inte upp år 2007. Vi sparar alltså på barnen, som är framtiden. När vi blir gamla är det de som kommer att vara beslutsfattare. Därför borde vi satsa på deras skolgång och behandla varje ärende som rör deras utbildning så detaljerat och omsorgsfullt som möjligt. Jag anser inte att så sker idag.

Beslut som rör barns och ungdomars situation i grundskolan förtjänar och kräver alltid ett rigoröst, utförligt förarbete. Tyvärr känner jag som ledamot i grundskolenämnden inte att de beslut som vi fattar föregås av ett sådant. De beslutsunderlag som huller om buller i spridda skurar presenteras för oss nämndledamöter är alltför knapphändiga. Berednings- och diskussionsmöjligheterna inom nämnden inför kommande beslut är i det närmaste obefintliga. Som politisk nämnd utgör vi verkligen ett dåligt föredöme för framtidens politiker som idag går i de grundskolor som vi beslutar om.

Efter valet är vi en nybildad grundskolenämnd. Några av ledamöterna, till exempel Annika Andersson (s), har sedan tidigare erfarenhet av grundskolenämndens arbete. Andra är noviser på området. Några känner varandra sedan tidigare. Andra inte.

Då grundskolenämnden på grund av sin nya konstellation är orutinerad anser jag att det är av stor vikt att man från början skapar rigorösa rutiner kring nämndens behandling av ärenden.

Ett exempel på otillfredsställande rutiner: Grundskolenämnden beslutade om fryst skolpeng redan 2007-01-30. Inte förrän flera månader senare, vid grundskolenämndens sammanträde 2007-04-17, presenterades en konsekvensbeskrivning gällande den frysta skolpengen samt budgeten 2007. Vid samma möte röstade majoriteten igenom mål för 2007. En månad senare 2007-05-15 ska vi ta ställning till en budget.

Med goda rutiner skulle nämnden i exemplet ovan istället först ha tagit del av möjliga konsekvenser av en fryst skolpeng. Parallellt med detta skulle målen för 2007 ha presenterats och diskuterats. Därefter hade det varit lämpligt att nämnden gått vidare till att fatta beslut.

Möjliga konsekvenser borde redovisas och diskuteras innan vi i grundskolenämnden förväntas fatta avgöranden. Som det nu är tvingas nämnden köpa grisen i säcken och chansa. Vid grundskolenämndens första sammanträde år 2007 beslutade majoriteten om att inte ha ett arbetsutskott. Majoriteten föredrog att involvera hela nämnden i diskussioner och beredning av ärenden. Jag väntar ännu på att denna arbetsmetod ska börja tillämpas inom grundskolenämnden för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Hittills har jag som ledamot knappast sett någon beredning alls av ärenden. I alla fall inte innan beslut står på dagordningen. Diskussionerna kring beslutsärenden är mycket få och kortvariga. Kan de vara annat när ledamöterna inte har erhållit erforderligt underlag inför beslut?